The Snip

Det är sent, jag borde diska, duscha och gå och lägga mig men det känns viktigt att jag berättar hur det gick igår.

 

Vi gick till sjukhuset och såg "consultant" Mr Whitfield. Jag har fått det berättat att han inte är någon amnings förespråkare och att jag nog skulle förvänta mig ett nej. Han hade tydligen sagt nej till flera andra milda fall av tongue tie, till exempel kvinnan i the breastfeeding support group som jag pratade med. Men hon hade skrivit ett argt brev och klagat efter att hon fått det gjort i Leeds.

 

Mr Whitfield var hur trevlig och förstående som helst. Nickade och antecknade, förklarade att det inte finns några garantier men vill jag ha det gjort nu på stört?

 

Jacob charmade alla sjuksköterskorna med sitt tandlösa leende, "det är ovanligt med en lite äldre bebis" sa de, "de flesta är bara några dagar gamla". Proceduren är smärtfri förklarade hon. Men det var den inte! Lille Jacob grät och grät, han gråter riktiga tårar nu när han är ledsen och det gör lika ont för mig att se. Dock somnade han snabbt efteråt. En bebis på några dagar kanske inte förstår vad som pågår men Jacob borde fått något smärtstillande tycker jag (det ger de bara till bebisar äldre än fyra månader).

 

När vi kom hem åt han riktigt bra en stund och jag var glad att det varit värt besväret. Men på eftermiddagen när jag lade ner honom för att sova en stund ville han inte ta nappen, det verkade göra ont. Han somnade utan och när han vaknade och skulle äta var det samma sak igen. Så fort han började suga släppte han och grät med förvånad min. När kvällen kom hade jag hunnit bli riktigt orolig och försökt mata honom med både flaska, sked och spruta. Smärtfritt sa de ju! Så jag ringde dygnet-runt hjälplinjen där man kan få prata med sjuksköterskor, de sa att det verkade normalt efter ett sådant ingrepp. Vi lyckades mata honom en liten flaska i sömnen och då kändes det bättre. Så ont kunde det inte ha gjort i alla fall.

 

Efter det har det gått bra. Fortfarande är det klurigt att sitta och amma (vi fick ligga förut) men det går något bättre och jag är positiv. Han måste få lite tid på sig att vänja sig vid sin nya tunga. Jag vet inte om det har med saken att göra men jag tycker han gör lite nya ljud nu. Det är roligt att se hur han sträcker och vrider på sin tunga, liksom prövar den.

 

Tack alla! Fick så fina kommentarer till förra inlägget. Det var kul att läsa :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0